MENY
Jag vet att det "bara" är oktober än så länge. Men oktober är den 10e månaden av 12 på ett år. Och det här är det värsta året jag varit med om sen 2013.
Jag hade stora förhoppningar, och nästan förväntningar över året 2018. Men såhär långt har det varit rent ut sagt skit. Det har funnits partier naturligtvis som har varit jättebra, stunder och veckor och någon månad som varit minnesvärd och så jag varit riktigt glad. Som livet är så går det ju naturligtvis upp och ner i olika perioder, saker händer, saker ändras och så vidare. Denna sommar har varit suverän, för att tala om något positivt. Underbart väder, fyra veckors semester och varit badat och farit runt massor.
Men året började verkligen på sämsta, värsta tänkbara sätt. Den 9e Januari, året hade precis börjat. Jag satt på kvällen med en kopp thé när det knackade på dörren. Det var mamma, pappa och min moster majken. Jag såg direkt på mamma att det hade hänt något. Jag frågade direkt "nä, vad har hänt?" och började gråta redan innan jag fick något svar. Mamma började också gråta och sa att vi skulle sätta oss i soffan. Jag fick snart veta att min morbror tagit sitt eget liv. Så började året. Det är såklart något som tagit riktigt hårt på hela familjen, för att inte tala om en av mina bästa vänner. Sara, som råkar vara min morbrors dotter. Vi rensade tillsammans ut alla hans saker ur lägenheten och städade den.
Sen skaffade jag själv en egen lägenhet som jag flyttade till med katterna i April. Vilket både har varit en positiv och negativ resa. Jag bor för första gången i mitt liv ensam (förutom katterna). Där jag verkligen trivs jättebra.
Ganska nyligt tog mitt förhållande slut. Men jag tänker inte skriva om det. För jag har verkligen ingenting att säga om det i det här läget. Både för att jag är väldigt besviken just i detta tillfälle, (anledningen till varför jag fick impulsen att skriva ett inlägg över huvud taget), men också för att jag anser inte att det är något jag behöver skriva om.
Strax därefter bröt jag min tå. Sparkade i den i min fina fina soffa. Jag inser att detta är ett enormt I-landsproblem men det var ändå en sån där sak som både gjorde väldigt ont, men också att det var tvungen att hända just nu. Och just nu, i denna stund. Bor jag hos mina föräldrar med katterna. För jag har löss i hela min lägehet. Inte vägglöss utan damm- och boklöss som de kallas. De finns där på grund av att luftfuktigheten i lägenheten är för hög. Och just nu åtgärdas det med att det står igång två stycken kupévärmare igång på full brass så det är ca 40grader varmt där inne utöver mina inneboende. Hitills har det gått 5 dygn sen de stoppades in utan förändring. Det är också en sån där sak som inte är helt fruktansvärd, men det är väldigt jobbigt. Ännu mer jobbigt just för att allt redan är som det är. Och jag redan mår som jag mår.
Det finns en massa småsaker därimellan som också rubbat min dagliga glädje, men jag orkar verkligen inte skriva mer. Jag orkar inte lägga mer energi på all jävla skit som inte kan sluta hända. Jag är less, jag vill att det här året bara ska ta slut. Jag vill bara må bra, vara glad.
Jag är trött, och ser dubbelt. Så jag har ingen aning om hur många stavfel jag har men kan inte rätta till dom för jag ser knappt texten. Jag ska försöka sova.
Godnatt,
0